Idag upplevde jag något underligt.
Jag kom på mig själv med att inte veta hur gammal jag är. När det sjunkit in satt jag bara och flinade ett tag och fick någon slags adrenalinrusch vilket bara gjorde att jag började skratta högt. Den tillfälliga minnesförlusten höll antagligen bara i i någon minut, men det kändes som mycket längre.
Ungefär så här gick min tankegång under tiden(en hel del sades även högt):
Vänta nu... är jag 21? Näe, 22 är jag väl...
Eller?...
Ärligt alltså...
...
Ha ha ha, nej! Lägg av! Jag måste ju veta det!
...
*fniss*
...
Nu ska vi se här... 86... 96... och så noll 6
... och noll 8!
Jaa, då är jag ju 22!
...
*Gapskratt*
The end
Det var helt surrealistiskt att glömma bort min ålder, men samtidigt så blev jag så glad över att min ålder inte verkar spela någon roll för mig.
Jag hoppas jag har samma inställning när jag är gammal och grå och ändå glömmer bort saker. Då har jag i alla fall något att skratta åt! XD
See ya in space, cowboy!
EDIT: Tusan! hade jag väntat 2 minuter med att posta det här inlägget hade det publicerats vid 13:37! Oh well ;P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar